Jag tycker det är rätt kul att laga mat och baka, men suger tyvärr på det..
När man tränar är det inställningen, dina tankar och viljan som avgör hur mycket du orkar har jag lärt mig.
Jag älskar norska.
Ibland blir jag så förvirrad och tycker att livet bara går för fort. Så då brukar jag pausa livet för en stund och börja tänka på alla fina minnen som jag har med familjen & vänner.
Jag skriver alltid ner mina drömmar jag drömmer, eftersom jag tror det har en inverkan och betydelse i mitt liv.
Jag satt upp en gamal tavla på min vägg på mitt rum som jag bara älskar.
När jag låg i min mammas mage känndes det som om jag låg i en ugn och jag ville verkligen inte ut. Detta är faktist en väldigt konstig sak men jag har ALLTID liksom haft för mig det. Sen är det också rätt läskigt för mamma var tvungen att ta kejsarsnitt med mig för att jag inte ville komma ut. Sen höll jag på att dö under graviditeten också..
En annan konstig sak är att jag ''känner igen mig'' i indianernas värld. Det är helt sjukt, jo jag vet men detta är absolut inget jag hittar på. Jag ÄLSKAR indian smycken fjädrar, trä och läder. Gillar även indian musiken och att spela bongotrummor. Alltså åh, det går inte att förklara.. Det känns liksom som om jag har en inblick i deras värld och känner så väl igen mig på något sätt. Som att jag har vart en indian själv i mitt förra liv.
Den 25 november år 97 föddes en unge vid namn Stina Liljegren. Hon fick senare i livet intresse för fotboll, spela gura och sjunga. Att resa blev en stor del av hennes liv. Kicken av att göra galna saker, äventyren som aldrig tar slut.